Skolverket har nyligen avslutat första omgången i sitt arbete med nya kursplaner för alla ämnen i grundskolan. Deras slutgiltiga förslag skall överlämnas till regeringen den 1 april 2010. Tyvärr innebär det nuvarande utkastet att kristendomen helt förlorar sin särställning som ämne. I utkastet har Skolverket reducerat kristendomen till en religion bland alla andra världsreligioner. Dessutom har flera stycken om kristendomen i den nu gällande kursplanen helt eller delvis tagits bort i den reviderade planen.
Det kan ju verka vara ett demokratiskt och bra likabehandlingsförslag. Lika mycket (eller lite) av allt – då blir det lika bra (eller dåligt) för alla! Problemet är bara att det är svårt att bortse från att kristendomen har spelat en avgörande roll vid utformningen av hela vårt samhälle, struktur, bakgrund, historia, kultur och språkutveckling. Oavsett om vi är religiösa eller inte så kan vi inte bortse från att kristendomen och kyrkan har spelat en avgörande roll i människors liv under stor del av den svenska nutidshistorian.- och gör så fortfarande även om många troende ateister vägrar att erkänna det. Det svenska samhället är starkt präglat av kristendomen i värde- och normsystem, lagstiftning och rättssystem, kultur och traditioner. Detta är ett faktum!
Ett viktigt syfte med religionskunskapen är att ge eleven en ökad förståelse för sambandet mellan samhälle och religion. En elev som inte får kunskap om de kristna traditioner som påverkat Sverige i århundraden får inte heller den fördjupade förståelsen av det svenska samhället, dess värderingar, traditioner, konst, musik och litteratur som är en så viktig del av det egna identitetsskapandet.. I ljuset av detta är Skolverkets aningslösa behandling av kristendomen i religionsämnet både absurt och ogenomtänkt. Det är som om det har smugit sig in en skeptisk och ifrågasättande inställning till vår egen religiösa och kulturella historia bland Skolverkets utredare.
Att förneka kristendomens inverkan på vårt samhälle, vår historia och kultur och förvägra unga människor den kunskapen är aningslöst. Skall det mångkulturella Sverige fungera behöver inte bara muslimer, hinduer och judar tillåtas att få en djup och grundlig kunskap om vem de är – det behöver svenska barn- och ungdomar med svensk bakgrund också få veta. För trygga individer med en stark identitet är inte heller andra människor med annan religiös och kulturell bakgrund ett hot utan en tillgång.
Även om det är viktigt att skolan tar sitt breda bildningsuppdrag på allvar och har en viktig uppgift i att förmedla inblickar i många typer av kulturer och samhällen så är det svårt att förneka att kyrkan och kristendomen har präglat vår samhällsutveckling i betydligt större utsträckning än både islam, hinduism eller någon av naturreligionerna. Att ta bort kristendomens särställning är lika ogenomtänkt som att påstå att eleverna skall kunna lika mycket om detaljerna kring det indiska samhällets historia och det kinesiska samhällssystemets uppbyggnad som hur vår egen demokrati fungerar och vad de svenska landskapen heter.
Man blir helt enkelt en tryggare världsmedborgare om man vet vem man är, hur vårt eget samhälle fungerar och vad som har präglat oss. I den processen är fördjupad kunskap om kristendomen en tillgång och inte en belastning. Vill Skolverket förneka våra barn- och ungdomar detta?
