När bruttonationalinkomsten minskar, leder det även till att det statliga biståndet går tillbaka då det genom 1-procentsmålet är knutet till just BNI. Bara under nästa år beräknas biståndet att minska med 3 miljarder på grund av detta. Nu har emellertid utredaren Hases Per Sjöholm, på regeringens uppdrag, presenterat en modell som kan öka gåvogivandet till den ideella sektorn med cirka 800 miljoner kronor per år.
I Sverige är stödet för bistånd och socialt arbete mycket starkt. Samtidigt är Sverige det enda land i EU där medborgarna och/eller företagen inte på något sätt har möjlighet att göra avdrag för sina gåvor till ideell verksamhet! I förhandlingarna inför nästa års budgetproposition driver därför Kristdemokraterna att regeringen ska infria Alliansens löfte från valrörelsen 2006 om att just införa avdragsrätt för ideella gåvor.
Den modell som utredaren föreslår innebär att en privatperson kan få en skattereduktion på maximalt 7~000 kronor per år, och att företag kan få skatten sänkt med maximalt 35~000 kronor i samband med gåvor till ideella organisationer. Ett ökat gåvogivandet med 800 miljoner kronor per år är inte någon orimligt antagande. I praktiken skulle det innebära att gåvogivandet skulle öka med nästan en tredjedel av bortfallet av det statliga biståndet vilket naturligtvis dämpar effekten för de mest utsatta.
Precis som avdraget för hushållsnära tjänster, jobbskatteavdraget och ROT-avdraget är de samhällsekonomiska effekterna av reformen betydligt större än statens kostnader för densamma. Den tredje sektorn, i form av det civila samhället och den ideella sektorn, är grundläggande för ett gott samhälle och den tillit och sammanhållning som vi så väl behöver måste därför till varje pris värnas.
Med tanke på Sjöholms utredning, och det handslag regeringen gjort med det ideella Sverige utgår vi från att finansministern tillsammans med andra berörda departement nu kommer att agerar skyndsamt omkring den praktiska utformningen av avdragsrätten. 1 januari 2010 vore ett rimligt datum att sjösätta reformen.
En annan viktig aspekt handlar om arbetsmarknaden. Den ideella sektorn är en del av samhället som har en unik möjlighet att ta ansvar för de som står längst bort ifrån arbetsmarknaden. Tillsammans med andra reformer skapar avdragsrätten ekonomiska incitament som ger fler möjlighet till arbete inom föreningsliv och frivilllig-Sverige. Samtidigt bidrar reformen till att fler kan anställas inom andra delar av arbetsmarknaden, exempelvis inom forskningsvärlden, då även den föreslås omfattas av reformen.
Detta är en av de allra viktigaste ideologiska frågorna i det värderingsskifte som regeringen påbörjat, eftersom det så tydligt stärker det ideella samhället och flyttar makt från staten till den enskilde. Vi tror inte att det går att överskatta vad ett starkt civilsamhälle kan betyda.
Idag är det mycket angeläget att vi tillsammans värnar om den s.k. tredje sektorn genom att skapa goda möjligheter för landets föreningar och ideella organisationer att finna livskraft. Detta måste inte minst fungera i kristider. Till detta kommer behovet av forskning i ett kunskapsintensivt samhälle. Vi menar att även idrottsrörelsen, där 95% av arbetet görs på ideell basis, bör finnas med som en del av reformen. Avdragsrätten skall naturligtvis också gälla för gåvor till exempelvis kultur och trossamfund.
För oss är det en självklarhet att Sverige nu måste kliva ur sitt ensamma hörn och äntligen inför en reform där den ideella sektorn stärks genom att givandet från privatpersoner och företag uppmuntras. Detta är en Kristdemokratisk skattesänkningsreform i tiden.
