Ingemar Almqvist, s-politiker, ondgör sig (Smp den 3/5) över att han i samband med att fastighetsskatten slopas måste betala en något högre reavinstskatt när han ska kamma hem över en miljon kronor i vinst den dagen han säljer sin villa. Det är tydligen den verkliga innebörden av socialdemokratisk solidaritet, den sträcker sig inte särskilt långt när man själv ska vara med och bidra. Vi har idag en fastighetsskatt som är hatad av många svenskar och som slår mycket orättvist och godtyckligt. Regeringen kommer senare i år att lägga fram ett förslag som innebär att fastighetsskatten avskaffas och istället ersätts med en kommunal avgift som är förutsägbar och inte varierar i takt med att grannen säljer sin fastighet eller i takt med att träd sågas ner och havsutsikt skapas. Reavinstskatten kommer också att höjas som framför allt drabbar människor som likt Almqvist gjort rejäla vinster på sitt boende. Det kommer med andra ord framför allt betalas av dem som tjänar mest på slopandet av fastighetsskatten eftersom det generellt i landet finns ett tydligt samband mellan högt taxeringsvärde och hög reavinst. Almqvist skriver att det talades tyst om finansieringen i valrörelsen 2006. Kristdemokraterna var mycket tydliga med att slopandet av fastighetsskatten skulle finansieras med hjälp av en kommunal avgift samt höjd reavinstskatt så att den hamnar på samma nivå som övriga kapitalvinster. Människor som idag inte betalar mycket i fastighetsskatt blir naturligtvis inga stora vinnare när skatten slopas, men de drabbas inte heller av höjd reavinstskatt då värdet på deras bostäder inte stigit särskilt mycket. Däremot slipper de en skatt som från ett år till ett annat plötsligt kan stiga och som bygger på godtycklighet. De slipper en skatt som kanske är låg idag men som om ett decennium plötsligt kan bli outhärdlig om området de bor i plötsligt en dag blir attraktivt. Ett sådant system vinner ingen på, oavsett om man bor i ett högt taxerat hus eller i ett lågt taxerat.

 

 

Eva Johnson (kd)

Riksdagsledamot