(Svar till Ulrika Eckeskog, Smp den 8/3)
Nej Ulrika Eckeskog, alliansens familjepolitik är inget aprilskämt! Vänsterblocket har inte patent på begreppet jämställdhet. Ni har dessutom en verklighetsfrånvänd och en, hos svensken, dåligt förankrad familjepolitik.
Det grundläggande är synen på familjen. Vi kristdemokrater ser familjen alltjämt som basen för ett modernt samhälle. Familjen är den första och viktigaste gemenskapen.
Grundförutsättningarna för att växa och utvecklas finns i denna naturliga gemenskap. Familjens grundläggande roll som identitetsskapande kan inte ersättas utan bara kompletteras av barnomsorg och skola. Att skapa möjlighet för föräldrarna att avsätta mer tid till sina barn är därför en oerhört prioriterad fråga för oss, någon som fått ett stort gensvar bland landets alla barnfamiljer
Alla behöver vi bli sedda och få vara älskade för de unika varelser vi är. Grupperingar och relationer kommer och går genom livet, men det är i familjen som vårt behov av att inte vara utbytbara tillgodoses. En fungerande familj ger barnen både rötter och vingar, den skapar både trygga barn och vuxna. Den mindre fungerande familjen behöver uppmuntran och stöttning och inte så sällan samhällets sociala och ekonomiska stöd. Mer tid till sin familj är viktigt för alla samhällen, inklusive det svenska.
Att familjen dessutom är den absolut bästa förebyggande åtgärden mot både fattigdom och ensamhet bekräftas nu senast av Rädda Barnens rapport som nyligen publicerades. Det finns ingen annan samhällsinstitution eller stöd som på ett lika effektivt sätt motverkar detta. Rapporten bekräfta att de mest utsatta barnen finns i familjer där ensamstående kvinnor med utländsk bakgrund är vårdnadshavare. Av detta kan man dra två slutsatser. Den politiskt korrekta och därmed accepterade handlar om att öka stödet till dessa familjer. Det är självklart och bra. Den andra, icke accepterade och långt ifrån politiskt korrekta är att familjer är en tillgång både för samhället och för enskilda individer och bör därför stödjas, uppmuntras och värnas. Det är märkligt att det självklara och fundamentala skall vara så politiskt kontroversiellt.
Eckeskogs politik omyndigförklarar de svenska barnfamiljerna. Jag tror på att människan är rationell och förnuftig, det är skillnaden! Kristdemokraterna tror på att argumentera för jämställdhet, Eckeskog och hennes vänner vill tvinga genom politisk styrning. Vill moderna tänkande människor stanna hemma med sina barn har de sina skäl till det, beslut som tagits efter noga avväganden och djupa reflektioner. Det skall respekteras!
Kritiken mot vårdnadsbidraget är enkelspårigt och bygger på ett argument, att kvinnor förmodligen kommer att ta ut mer vårdnadsbidrag än män. Svaret på den frågan kan inte vara att avkräva alla kvinnor – oavsett om de vill det eller inte – vårdnadsansvaret för sina små barn. Det är i jämställdhetens namn dags att uppgradera statusen i att ta hand om sina barn. I framtiden ser vi förhoppningsvis både män och kvinnor som stannar hemma lite extra med sina barn, just för att det är bland det viktigaste uppdrag som finns för att bygga ett fungerande samhälle.
Den enda friheten Eckeskog kan tänka sig att bemyndiga svenska kvinnor med är friheten att stanna hos sina män eller friheten att lämna dem. Att valfrihet kan innebära frihet och att frihetskänsla kan uppkomma hos småbarnsföräldrar som stannar hemma lite mer och arbetar lite mindre är tydligen varken accepterat eller godtagbart. Där går den stora skiljelinjen mellan din och min världsbild.
Eva Johnsson (kd)
Riksdagsledamot
