Smp 28/8-07

 

Lars-Erik Svensson tar verkligen i från tårna när han attackerar kristdemokraterna för vårt förslag om ett vårdnadsbidrag för landets småbarnsföräldrar (Smålandsposten den 14/8)

Han påstår bland annat att ett vårdnadsbidrag skulle öka utanförskapet i Sverige. I ett läge när arbetslösheten slår nya historiska bottennoteringar, människor går från ofrivillig arbetslöshet till ”riktiga” arbeten så är Svensson orolig över att vi skall få en ny kategori människor i utanförskap.

 

Att jämställa ett ofrivilligt utanförskap i arbetslöshet med en frivillig reform som ger föräldrar en viss ersättning om man väljer att stanna hemma lite längre med sina små barn är ganska magstarkt. Jag tillåter mig att påpeka att det här handlar om en frivillig reform utan tillstymmelse till obligatoriska förtecken.

 

För socialdemokraterna är uppenbart omsorg och mer tid med barnen ett sätt att ställa sig utanför samhället. Med ett sådant resonemang så måste man dra slutsatsen att Svensson anser att ju mindre tid en förälder har för sina barn ju högre livskvalitet.

 

Man undrar onekligen om socialdemokraterna resonerar på samma sätt vad det gäller föräldraförsäkringen. Den ger rätt att stanna hemma med barnen i 13 månader plus tre månader på garantinivån. Jag har aldrig hört någon säga att dessa småbarnsföräldrar skulle vara en del av utanförskapet, men det tycks tydligen vara Lars-Erik Svenssons och socialdemokraternas inställning.

 

För oss är valfrihet för småbarnsföräldrar självklart. Vi vet också att många föräldrar önskar mer tid med sina barn. Det är utgångspunkten i vår politik.

 

Vi vill införa ett vårdnadsbidrag som skulle göra det möjligt att förlänga tiden för någon av föräldrarna att vara hemma med sitt barn. Man kan använda vårdnadsbidraget genom att vara hemma på heltid, man kan gå ner i arbetstid eller låta någon annan ta hand om barnet. Flexibiliteten är stor men någon form av offentligt stöd bör rimlighetens namn utgå även till de barn som inte går i förskola när de i förskolan får en subvention på över 100 000 kronor per år. Om sedan Svensson vill placera sina barn på förskola från 13 månaders ålder så kommer ingen att ha några synpunkter på detta. Den möjligheten kvarstår som bekant även fortsättningsvis.

 

Skillnaden mellan mitt och Svenssons synsätt handlar om respekt för andra människors val. Jag vill inte förbjuda eller avskaffa andra valmöjligheter inom barnomsorgen. Men detta är farlig och okänd mark för socialdemokraterna. Jag erkänner utan omsvep att min sanning och mina val inte är en sanning för resten av mänskligheten. Det vore befriande om socialdemokraterna också kunde inse att tiden för de kollektiva centralt fattade besluten är förbi. Människor är olika, småbarnsföräldrar är kloka människor som klarar sig utan stora pekpinnar. Respektera deras beslut och ge de möjligheter att styra sin egen tid under småbarnsåren. Det blir bäst för alla även om inte alla kommer att göra som Svensson.

Alliansen har en överenskommelse om en ny familjepolitik där vårdnadsbidraget är en del.

 

Tyvärr går det segt i regeringskansliet och Fedrik Reinfeldt tycks vara måttligt intresserad av reformen. Oavsett statsministerns privata åsikter så har alliansen gått till val på ett vårdnadsbidrag och det är ett löfte som ska hållas. Många småbarnsföräldrar väntar otåligt på ett besked i frågan.

 

Med en ny regering har vi en unik chans att göra något för landets småbarnsföräldrar. Det är dags för regeringen att sätta ner foten och införa vårdnadsbidraget från 1 januari 2008.

 

 

Eva Johnsson (kd)

riksdagsledamot